De nattliga sådana, mina dagdrömmar skulle nog fylla ett antal romaner.
Drömmer mardrömmar kanska ofta; det är inte ovanligt att jag vaknar av att jag själv skriker. På sistone har drömmarna blivit mer absurda än de brukar. Det här med att prata i sömnen så till den grad att jag kommer med dåliga ordvitsar har jag nämnt tidigare. Det tycks också hända oftare att jag vaknar av att jag skrattar, vilket förvisso är trevligare än mardrömmar. Drömmarnas innehåll har en tendens att återspegla den senaste tidens tankar och aktiviteter, som hos de allra flesta. Nu mitt i tentapluggandet har det blivit en hel del lösande av märkliga matteuppgifter i sömnen. Klardrömmer gör jag ytterst sällan, men vaknar jag ur en särdeles fantastisk dröm kan den följa mina tankar hela dagen, och säkert inspirera ett och annat i skapandeväg.
“Dreams shape the world.”
— Neil Gaiman (The Sandman, vol. 3: Dream Country)
Winterdragon
