Störande av söndagsfriden uteblev. Saker blir sällan som det var tänkt. Dåligt, och så vidare. Nåväl, då får det bli måndagspläderande i stället. Till den så kallade pudelns kärna: politik.
Angående det här med rösträtt. Nog för att en utopi i min smak mycket väl skulle kunna vara anarkistisk, så tycker jag ändå att demokrati är en god grundtanke, och det bästa statsskicket som är nära till hands för närvarande. Däremot tycks den inte fungera optimalt för stunden. Mindre fokus på personval, ingen blockpolitik och beslutande folkomröstningar är några saker som jag tror skulle göra demokratin mer demokratisk, men det tänker jag inte kverulera över nu.
Rösträttsåldern tänker jag slänga fram några tankar om, dock. Är det verkligen ett vettigt koncept att ge människor rösträtt vid just 18 års ålder? Dels känns det befängt att det skall hänga på vilken dag på året personen i fråga är född. Hade det exempelvis varit valår när jag blev myndig skulle många av mina klasskompisar ha fått rösta, men inte jag, eftersom jag fyller år i november. För att inte tala om hur surt det skulle vara att fylla år den 20 september.
Just det där med skolan. I Sverige idag är skolgången obligatorisk fram till genomförd grundskoleexamen, vilken i normalfallet inträffar det år eleven fyller 16. Sedan är det frivilligt att lära sig något mer. Visst ger det en stor fördel att läsa ett gymnasieprogram, eller ännu högre utbildningar, men det är inget krav för att få vara en fullvärdig medborgare. Om nu samhällets chans att lära ungdomar allt de behöver veta för att kunna delta i demokratin tar slut vid grundskolans slut, varför då vänta med att ge rösträtt till 18 års ålder?
Är det verkligen en fråga om mognad? Är en sextonåring verkligen signifikant mindre kapabel att ta ansvar för sina ställningstaganden än vad en artonåring är? Kanske, men jag skulle i så fall vilja hävda att det kan bero på att en sextonåring inte förväntas vara ansvarstagande. Jag är övertygad om att ungdomar besitter mycket klokhet, och att det enda sättet att få dem att ta ansvar är att ge dem ansvar. Att behöva vänta i två-tre år till när en borde besitta all den kunskap som behövs för att ta del i demokratin leder bara till frustration, och i värsta fall apati. Hur många ungdomar svarar inte “jag bryr mig inte” på frågan om hur deras politiska åsikter lyder? Är det så konstigt, när de vet att de ändå inte har makt att påverka?
Min tes är alltså: inför rösträtt vid erlagd grundskoleexamen! Ålder bör vara ovidkommande. Att sedan läroplanen möjligen behöver struktureras om för att detta skall göras möjligt är en annan sak, men en sak av högsta prioritet. Att utbilda folket borde vara ett av de allra viktigaste politiska målen, för kunskap åt alla gör att människor kan fatta kloka och informerade beslut, vilket lägger grunden till en riktig demokrati.
Kunskap borde vara makt, inte pengar! Argumentera gärna med (eller mot) mig.
Winterdragon
Men vad händer med dem som inte klarar sin grundskoleexamen? Skall de inte få rösta, bara för att skolan har misslyckats med att utbilda dem, av vilka skäl som nu kan föreligga? Är det verkligen lämpligt? Tänk vilken makt det skulle ge grundskolelärarna i ma/sv/en (som ju är de ämnen man skall klara för att det skall räknas som om man klarat sig…)
Intressant tanke att sänka rösträttsåldern. Har aldrig riktigt reflekterat över det. Dina tankar runt vårt skolsystem gör det mycket relevant. Men som du skriver: det kräver en översyn av läroplan och grundskola.
Förslagsvis bör samhällskunskap också vara ett kärnämne för att det här skall fungera, eller ett nytt ämne i stil med Demokratikunskap. Men ja, det är sant, det skulle vara ett problem. Förhoppningsvis går det dock att komma runt genom att ge eleven rätt att överklaga ett orättvist betyg (vilket borde vara möjligt redan idag, men jag är inte säker på det) och få sina prestationer bedömda från flera (förhoppningsvis objektiva) håll. Detta kräver att målen i läroplanen är (så långt det går) objektiva och otvetydiga.
Det må låta lite smått fascistiskt, men rent krasst så tycker jag faktiskt att de individer som av det ena eller det andra skälet inte är förmögna eller villiga att tillskansa sig den kunskap som är nödvändig för att fatta informerade beslut inte skall få ta del av beslutandet. Inte för att dessa människor skulle vara mindre värda, men för att jag tror att bättre beslut skulle fattas på det här sättet.
Påminner mig om Heinleins Starship Troopers, på ett eller annat plan.
En annan idé jag stött på är att koppla ihop rösträtt med straffmyndighet, i en ambition att visa att rätigheter och skyldigheter borde vara två sidor av samma mynt.
Rösträtt och straffmyndighet… Det låter förvisso som en fin tanke att koppla ihop rättigheter och skyldigheter på det sättet, men jag har svårt att se hur det skulle fungera i praktiken. Så kanske är fallet med min idé också, i och för sig…